Varför kan man inte känna sig glad??
jag vet inte längre om jag gör rätt gör jag rätt i att flytta och lämna Stockholm min uppväxt har alltid varit här jag föddes i det här huset...
Och varför är jag så rädd för allt varför kan jag inte bara vara glad och lita på allt löser sig??
Är livrädd för allt typ är rädd för kärleken är rädd för att mina vänner ska tröttna på mig nu när jag är i denna depprision... De kanske bara lämnar mig och det vill jag inte jag älskar mina vänner...
Tror inte ens att nån läser det här men måste iaf skriva av mig tror att alla har slutat att läsa min blogg jag skriver bara så tråkiga och deppiga saker i den ändå...
Jag ville prata med en viss person som vet allt om mig o som faktiskt jag vet allt om fast man kan tycka det är konstigt men det gick ju inte det heller...
Allt bara inte går åt mitt håll just nu och det känns verkligen som om ingenting kommer ordna sig och att jag helst av allt bara vill somna in...
kanske skulle vara bättre för allas skull så de slapp en sån här tråkig depprimerande människa..
jag kommer aldrig hitta kärleken heller för jag faller bara fel hela tiden bara dumt att falla för människor bättre att stänga in sig så tror att det kanske är det jag ska göra...
Nick don't you there too live me... Jag är orolig som bara den för han med...
Finns det någon eller något som kan rädda mig ut ur denna jäkla depprision för jag vill fan inte vara här längre jag vill vara en glad tjej som jag var förrut inte en tråkig depprimerad nertryckande tjej....
Jag vill att folk ska se mig och känna glädje med mig jag vill känna mig älskad och kunna älska tillbaka...
Mina vänner och min familj är mitt allt jag skulle inte vara något utan dem...
Ingen ska någonsin komma så nära..... Wherever you go where ever you do i will bee right here waiting for you...


Hur sjukt är det egentligen!!
Och varför är jag så rädd för allt varför kan jag inte bara vara glad och lita på allt löser sig??
Är livrädd för allt typ är rädd för kärleken är rädd för att mina vänner ska tröttna på mig nu när jag är i denna depprision... De kanske bara lämnar mig och det vill jag inte jag älskar mina vänner...
Tror inte ens att nån läser det här men måste iaf skriva av mig tror att alla har slutat att läsa min blogg jag skriver bara så tråkiga och deppiga saker i den ändå...

Jag ville prata med en viss person som vet allt om mig o som faktiskt jag vet allt om fast man kan tycka det är konstigt men det gick ju inte det heller...
Allt bara inte går åt mitt håll just nu och det känns verkligen som om ingenting kommer ordna sig och att jag helst av allt bara vill somna in...
kanske skulle vara bättre för allas skull så de slapp en sån här tråkig depprimerande människa..
jag kommer aldrig hitta kärleken heller för jag faller bara fel hela tiden bara dumt att falla för människor bättre att stänga in sig så tror att det kanske är det jag ska göra...
Nick don't you there too live me... Jag är orolig som bara den för han med...
Finns det någon eller något som kan rädda mig ut ur denna jäkla depprision för jag vill fan inte vara här längre jag vill vara en glad tjej som jag var förrut inte en tråkig depprimerad nertryckande tjej....
Jag vill att folk ska se mig och känna glädje med mig jag vill känna mig älskad och kunna älska tillbaka...
Mina vänner och min familj är mitt allt jag skulle inte vara något utan dem...
Ingen ska någonsin komma så nära..... Wherever you go where ever you do i will bee right here waiting for you...


Hur sjukt är det egentligen!!
Kommentarer
Postat av: Carro
Jag läser Liza o Hanna läser också. Önska vi kunde göra nåt för dig, hjälpa dig på nåt sätt. Du kanske kan komma hit ett par dagar snart? Så kan vi hitta på någe o bara hänga. Vi kan ju betala din buss om du inte har råd?! Kram Carro
Postat av: Hanna
Jag läser din blogg Liza. Och jag önskar att jag kunde göra nåt för dig, hjälpa dig så att du på nåt sätt mår bättre.
Trackback